tisdag 3 april 2012

The end of an era


Jag har ett par ständiga följeslagare då temperaturen krupit under noll och snön och isen lagt sig; mina Sorel Cumberland som alltid håller mig varm och som fått jobba flitigt i princip varje dag under de fyra senaste vintrarna. Men plötsligt har de börjat skava på vänstra hälen och efter dagens långrunda med stavarna kollade jag varför.


Därför. (Kanten som sticker fram är den hårda gummikanten på ytterskon.) Stackars älsklingar!

Jag är egentligen fattig som en kyrkråtta den här månaden. Men när det ser ut så här är det kanske tillåtet att använda sparpengar till ett par nya kompanjoner?




På prov har jag klickat hem de här vrålsnygga från Tamaris/Brandos. Grova, militäriska och med precis den rätta balansen mellan funktion och estetik för att de skulle kunna funka både till långa snöpulsturer i skogen och till ärenden på stan. Det är ju svårt att veta innan man bekantat sig med dem i verkligheten och jag tänker inte låta dem brista det minsta i funktion eller bekvämlighet för att jag ska behålla dem, men visst har jag vissa förhoppningar.